Prastadomets ?r borjade den 19 juni i ?r
Här återger vi delar av ett brev som riktats till alla präster av prefekten för Kleruskon-gregationen, ärkebiskop em. av Sao Paolo Kardinal Claudio Hummes:
Vår käre påve Benedikt XVI har kungjort ett ”prästadömets år” för att fira 150-årsminnet av den helige kyrkoherden Jean Marie Vianneys död. (Detta år inleddes av den Helige Fadern på Jesu heliga hjärtas dag, den 19 juni i år -red.s not). Att ”prästernas år” skall hållas har välkomnats varmt, särskilt av prästerna själva. Alla vill beslutsamt, uppriktigt och intensivt engagera sig för att detta år överallt skall markeras i hela världen – i stiften, i försam-lingarna och i varje lokal gemenskap. Också vårt katolska folk, som utan tvivel älskar sina präster och vill att de skall vara lyckliga, heliga och fyllda av glädje i sitt dagliga apostoliska arbete, kommer säkert att med värme och uppskattning delta i firandet av detta år. Det måste bli ett år som både är positivt och framåtblickande, då Kyrkan framför allt säger till sina präster, men också till alla troende och samhället i vidare bemärkelse via massmedia att hon är stolt över sina präster, att hon älskar dem, högaktar dem, beundrar dem och med tacksamhet uppskattar deras pastorala arbete och det vittnesbörd de avlägger med sitt liv. Men prästerna är viktiga inte bara för vad de gör utan också för vad de är. Sorgligt nog är det sant att några präster i vår tid har visat sig vara inblandade i högst problematiska och olyckliga angelägenheter. Det är nödvändigt att under-söka allt detta, att låta det bli föremål för rättslig prövning och att utmäta straff som motsvarar det som har skett. Men det är också viktigt att framhålla att detta enbart berör en mycket liten del av prästerskapet. En överväldigande majoritet bland prästerna är människor med stor personlig integritet, hängivna sitt heliga ämbete. De är bönens och den pastorala om-sorgens män, som ofta sätter in hela sin existens på att fullgöra sin kallelse, ofta med stora personliga offer, alltid i äkta kärlek till Jesus Kristus, Kyrkan och folket, i solidaritet med de fattiga och lidande. Det är därför Kyrkan är stolt över sina präster, var de än finns. Vi hoppas att detta år blir ett tillfälle för intensiv värdering av den prästerliga identiteten, för det katolska prästämbetets teologi och för den särskilda innebörden av prästens kallelse och sändning i Kyrkan och samhället. Detta kräver tillfällen för studier, dagar för inre samling och andliga övningar som reflekterar över det prästerliga ämbetet, konferenser och teologiska seminarier i våra kyrkliga fakulteter, veten-skapliga undersökningar och publikationer. Då den Helige Fadern tillkännagav detta år i sitt tal till Kleruskongegrationen vid dess plenar-sammanträde den 16 mars i år, sade han att avsikten med detta år är att ”uppmuntra prästerna i strävan efter andlig fullkomlighet, som verkan av deras tjänst ju framför allt är beroende av.” Därför måste det på ett mycket speciellt sätt vara ett bönens år av präster, med präster och för präster, ett år av förnyelse för prästerskapet och för varje präst. Eukaristin är i detta perspektiv hjärtat av prästernas spiritualitet. Den eukaristiska tillbedjan för prästernas helgelse och det andliga moderskap som ordenssystrar, gudsvigda kvinnor och kvinnor i lekmannaståndet åter sig för präster – något som Kleruskongregationen för en tid sedan rekommenderade – borde kunna utvecklas ytterligare och kommer säkert att bära helgelsens fruktur. Vår förhoppning är att detta år också blir en möjlighet att se över prästerskapets konkreta levnadsvillkor och materiella omständigheter, eftersom prästerna ibland lever i stor fattigdom och brist på det mesta i många delar av världen. Vi hoppas att detta år ger tillfällen till religiösa och offentliga högtidligheter som skall ge folket - den lokala katolska gemenskapen – möjlighet av be, att reflekter, att fira och med rätta hedra sina präster….Må detta år därför också vara ett tillfälle till att utveckla gemenskapen och vänskapen mellan prästerna och de gemen-skaper som är anförtrodda åt deras omsorg..…. Gud kommer utan tvivel att med stor kärlek välsigna allt detta...
Kardinal Claudio Hummes